När nu kändissverige baka
han på denna trenden haka.
Märkte snabbt en fallenhet
för att göra deg och smet
till sitt land av bakelser.
Ganska udda skapelser.
Hahaha! Aldrig att jag hade förväntat mig den dikten till tavlan. Never ever liksom;-)
Men sedan så följer jag ju inga bakprogram på tv heller (har faktiskt själv aldrig bakat nå't i hela mitt liv)... Gillar ingenting som är sött så - eller väldigt lite om man säger så;-)
För mig föreställer tavlan en bergsklippa/ett stup.
PS. Säg till om du tröttnar på mina säregna tolkningar! DS.
Här överraskade jag även mig själv. Medan jag satt och klurade på vad jag skulle skriva hade mannen på TVn i vardagsrummet och när jag hörde en trailer för kommande spänning i bakbranschen kom jag på vad det var jag målat. :) Innan dess var även jag inne på det här med klippa, kalkbrott.
Tröttnar absolut inte på dina tolkningar utan är mycket glad och förtjust i dem. Vill väldigt gärna att du fortsätter.
Se så finurligt manligbakad maränger kan forma till det - Marängfjället ser jag, minsann rinner det ner lite mörk choklad. Jag blir nyfiken på den mannen :-) Ett björnansikte tittar upp ur smeten till höger i horisontlinjen! Din målarhorisont och djup är absolut klar för utställning - jag har sagt det förr och säger det igen :-)
Drömmer mig bort till Möns klint, din underbara tavla liknar de fina kalkstensklipporna. Tiden är 70-talets början, och jag står högt upp och tittar ner på det brusande havet. Älskar ljudet av vågorna. Ju mer upprört havet är, desto lugnare blir själen. Behövde själsro. Var uppgiven efter ett missfall. Den resan gav inte frukt, men den sitter kvar i minnet. Ett år senare föddes vår dotter, en mycket varm julidag, på min storasysters 35 års dag. Detta året fyller dom 45 resp 80 år. Kramar Karin
Kalkbrott!
SvaraRaderaEn man som gör bakelse, en ganska udda varelse! Eller?
Kanske en ny manstrend?
Han följer tidens influenser, överträder genusgränser
Raderamedan hustrun ser på fotboll, knådar han chokladboll*
*helt pk
Marängsviss
SvaraRaderaPrecis!
Fröjden är en stor kaka
som mången sig gärna smaka
Gräddig och vit
fylld av arbetsflit.
MarängKram!
Ja, det finns poäng, med enorm maräng,
Raderasom när den är riktigt stor, glädjer alla där man bor.
Luftigt pösig kram
Hahaha! Aldrig att jag hade förväntat mig den dikten till tavlan. Never ever liksom;-)
SvaraRaderaMen sedan så följer jag ju inga bakprogram på tv heller (har faktiskt själv aldrig bakat nå't i hela mitt liv)... Gillar ingenting som är sött så - eller väldigt lite om man säger så;-)
För mig föreställer tavlan en bergsklippa/ett stup.
PS. Säg till om du tröttnar på mina säregna tolkningar! DS.
Här överraskade jag även mig själv. Medan jag satt och klurade på vad jag skulle skriva hade mannen på TVn i vardagsrummet och när jag hörde en trailer för kommande spänning i bakbranschen kom jag på vad det var jag målat. :)
RaderaInnan dess var även jag inne på det här med klippa, kalkbrott.
Tröttnar absolut inte på dina tolkningar utan är mycket glad och förtjust i dem. Vill väldigt gärna att du fortsätter.
Se så finurligt manligbakad maränger kan forma till det - Marängfjället ser jag, minsann rinner det ner lite mörk choklad. Jag blir nyfiken på den mannen :-) Ett björnansikte tittar upp ur smeten till höger i horisontlinjen! Din målarhorisont och djup är absolut klar för utställning - jag har sagt det förr och säger det igen :-)
SvaraRaderaMarängkramar!
Ett pinfärskt inlägg på många sätt!
RaderaTrevlig helg!
Kramen
Tack Tove och Ghugge. Här är full aktivitet i denna färska smet.
RaderaVarma kramen
Drömmer mig bort till Möns klint, din underbara tavla liknar de fina kalkstensklipporna.
SvaraRaderaTiden är 70-talets början, och jag står högt upp och tittar ner på det brusande havet. Älskar ljudet av vågorna. Ju mer upprört havet är, desto lugnare blir själen. Behövde själsro. Var uppgiven efter ett missfall. Den resan gav inte frukt, men den sitter kvar i minnet.
Ett år senare föddes vår dotter, en mycket varm julidag, på min storasysters 35 års dag. Detta året fyller dom 45 resp 80 år.
Kramar Karin
Stort tack för att du delar med dig av detta levande minne. Finns det något mer välgörande än naturen för själsligt lugn och balans?
RaderaVarm kram