torsdag 29 januari 2015

150129 nr 80

En dag i taget
Akvarell, 17x17 cm

Idag funderade jag på om det var läge att sluta med mina dagliga bilder, Jag kände mig trött och visste inte alls vad jag skulle hitta på att måla. Jo, vissa idéer fanns men allt verkade på tok för svårt och jag kände mig uppgiven redan från början. Därmed lämnade jag fritt utrymme för den lille lurige självkritikern som för tillfället var i maskopi med latmasken. 
   - Varför ska du hålla på med sånt här när det finns så många andra som gör det så mycket bättre, undrade kritikern.
   - Tänk så skönt det kunde vara att sova middag eller ligga på soffan och äta praliner, inflikade latmasken.
   - Dags att ge upp och kasta in handduken, föreslog de båda samfällt.
   - Det ligger något i det ni säger, svarade jag som inte ville vara alltför motvalls. Men det skulle kännas fjuttigt att ge mig redan nu. Jag kör i alla fall på en dag till och visst skulle det vara kul att fira 100 kreativa dagar.
   Därmed inte sagt att kritikern tackade för sig och gick och la sig på soffan tillsammans med latmasken. Nej, idag var han uthållig och har hängt med hela tiden medan jag målat och skrivit. Vad det gäller hånfulla anmärkningar är han kreativ så det räcker för många dagar framöver.