måndag 18 januari 2016

160118 nr 434 

Trängande 
Akryl på platta, 15x15 cm 

Med beslut att inte vända 
förrän de nått världens ändå 
gav de allt för vandringssporten 
utan tanke på komforten. 
Över slätter, genom pass 
där det ej fanns utedass.

17 kommentarer:

  1. Du har då verkligen hittat din nisch med miniatyrtavlorna och dina himla roliga dikter.
    Maken sa att du inte bara har en otrolig talang utan att du är en av få samtida konstnärer som vet att varje tavla ska ha en horisont. Sån't (tekniskt) ser inte jag, utan jag vill gärna kunna tolka en tavla.

    Å som jag sett av andra kommentarer tolkar vi dina tavlor olika allihopa. Då har man verkligen lyckats!

    Du måste bara ställa ut dessa fina konstverk!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hälsa maken, jag bugar, bockar och tackar för de mycket värmande orden. Huruvida horisonterna är tur eller skicklighet kan vi ju låta vara osagt.
      Det är verkligen kul med alla olika tolkningar och att så många skriver om hur de uppfattar bilderna.
      Utställning, ja någon gång så. :)

      Radera
  2. Tycker faktiskt att jag kan se ett John Bauer-troll dölja sig i den här bilden. Eller är det jag som har blivit galen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så glad att du berättar vad du ser. Tack. Galen? - nej, absolut inte, livet blir så mycket roligare när man tillåter sig att "se".

      Radera
  3. Jättefin tavla! Får verkligen en känsla av hur små vi människor är i förlhållande till naturen! Vilken enorm produktion du åstadkommit! Kanske kommer en utställning..?
    Varma kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kan man känna sig liten i förhållande till naturen samtidigt som den också kan ge så mycket lugn och energi. Ja, många tavlor har det blivit så volymmässigt räcker det i alla fall till en utställning.
      Stor kram

      Radera
  4. I den här tavlan ser jag både stora gubbar och troll, förutom de små lilleputtmänniskorna!
    Jag var förresten inte långt från Världens ände, när jag vandrade till Santiago de Compostela ;) Cape Finisterre ligger bara ca 8 mil västerut vid havet.

    Du borde ordna med en utställning, såå fina tavlor med fantastiska passande rim till!

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra om trollen, de verkar envisas med att dyka upp. Hur var det att gå till Santiago de Compostela? Jag var väldigt sugen på det men tvekade pga tid, kostnader och vilda hundar. Funderade på att gå till Skövde istället (inte så mycket ilskna, lösspringande djur) men har inte kommit iväg på den promenaden heller.
      Jag skulle ju kunna ta med mig en hög med tavlor i ryggsäcken när jag går till Skövde och betrakta det som en vandringsutställning. :)
      Kram!

      Radera
  5. Har tänkt då och då att du har en viss ironihumor ... jag syftar på utedasset haha.U I det ljusa finns ett dold kvinnoansikte. Jesu uppståndelse, panellängder i ett fönster där skulpturer är som blommor.. i panelen till höger skymtar jag ett mansansikte!
    Tack för att du dök upp på konsthimmeln i bloggvärdlen och jag får utlopp för min stora tolkartrång .. vet inte om jag sagt det förr men du har verkligen något att gå ut med! Om jag kan vill jag vara med på vernissaget!Så får vi träffas också.
    Skaparkram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så härligt med alla tolkningar och jag är så glad att du tar dig tid och delger mig alla dina bilder.
      Den dagen det börjar närma sig att bli vernissage lovar jag att du är en av de första som får en inbjudan. Ser fram emot att träffa dig - där eller i något annat sammanhang.
      Storkram!

      Radera
    2. Träffas ska vi hokke som ... finns ett Verdens Ende i Norge også... Kram

      Radera
  6. Världens ände verkar finnas på många platser. I Santiago som Gerd skriver, och jag har varit i Norge och Kina och sett namnet.
    Jag undrar om människorna här kommer fram, jag tycker de verkar hotade av STORA jättar på vardera håll!
    Kram Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är väl flera platser som ses eller ser sig som världens ände. Här i Sverige är det väl Trosa. Men jag tror inte att det var dit de är på väg (till Trosa alltså) och jag tror säkert att de kommer fram. Trollen är vänliga och vakar över vandrarna så länge de inte pinkar trollen på fötterna.
      Tack för din tolkning och kommentar.
      Kram!

      Radera
  7. Det ser ut som en dramatisk passage där det lilla sällskapet vandrar. Tankarna går lite till Sagan om ringen. Där fanns nog inte heller utedass. Din kreativitet är imponerande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar, kul att läsa hur dina tankar gick. Jag har ännu inte sett någon av Sagan om ringen filmerna och har bara läst drygt halva den första av böckerna. Kanske dags att se någon av filmerna, naturen i dem ska ju vara hänförande.

      Radera
  8. Vilken dramatisk vandring... fantastiska färger! Jag bara älskar dina tavlor och dina små verser till dem... helt underbart!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kul att du gillar och kommenterar. Stort tack.
      Kram!

      Radera