måndag 4 januari 2016

160104 nr 420 

Ensamt 
Akryl på platta, 15x15 cm 

För att vara koncentrerad
hon tänkt leva isolerad, 
då det skulle gå med fart
att romanen skriva klart.
Innan det hann gå en vecka
kände hon att det fick räcka.
Nu hon skriver mest på twitter
där hon mitt i city sitter.

16 kommentarer:

  1. Där står två träd, en tuva med fruset gräs, därutöver mark till horisontens rand ... naturens band. Häftig vers bästa förmåga!
    Tuvgräskram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Horisontens rand - naturens band, så träffande formulering. Tack.
      Kram!

      Radera
  2. Det där känner man igen, fast här hamnar man mest i bloggvärlden och inte på twitter...! Som vanligt så begåvat! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Ja, den som ska avskärma sig idag får nog söka sig en plats med dålig uppkoppling.
      Kram

      Radera
  3. Känner också igen mig, men jag flaxar in och ut på Facebook. Att isolera sig innefattar nog också att koppla bort nätuppkopplingen.
    Gott nytt år!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är dock om bortkoppling från internet alltid. Själv hade jag nog kunnat fastna i harpan om jag saknade både nätkontakt och den riktiga lusten att göra det jag tänkt.
      God fortsättning

      Radera
  4. Ja, så det kan gå;-) Skulle få lappsjuka direkt om jag förflyttade mig mera än 16 kilometer utanför en storstad - å då twittrar jag inte ens och FB:ar inte heller.

    Å den här tavlan påminner mig om Lars Lerins målningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror att jag personligen också skulle tycka det var rätt tråkigt att bo alltför långt från civilisationen. Idealet känns som att ha nära till både natur och människor, bekvämligheter.

      Apropå Lars Lerin så kommer det på svt en ny programserie med honom som nog kan vara sevärd. Jobbar själv på onsdag när det första programmet sänds. Då är det bekvämt att ha tillgång till internet och svt-play så man kan titta närhelst man vill.

      Radera
    2. Såg trailern och ska försöka att inte glömma att titta på programmet. Lars var klasskompis med min VD, å de har fortfarande kontakt. Så vi fick faktiskt fem av hans målningar "frimärksstorlek" för att visa på vår Konstklubbs första utställning 2007. Att det blev lottning om dom kan du ju tänka dig. Å hans tavlor var de dyraste vi någonsin haft med i våra utställningat.

      Har faktiskt träffat honom irl och han är väldigt sympatisk oc förvånansvärt "down to earth" om man säger så.

      Radera
    3. Det jag har hört och sett om/av honom via radio, TV och böcker har gett mig intrycket att han är mycket sympatisk och jordnära.

      Radera
  5. Stänga in sig i en stuga för att skriva
    det mig ingen ro skulle giva
    För jag behöver det sociala för att leva
    fullt ut och mig i myllret runt veva.

    Du inspirerar! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig. Tror det kan bli väl pressande att isolera sig. En skön blandning av ensamhet och socialisation tror jag passar många bäst för blomstring och välmående.
      Det gläder mig mycket om jag inspirerar. Och det är väl just så ett gott samspel mellan människor är - vi inspirerar varandra.
      Kram

      Radera
  6. Javisst ligger Vittsjö i närheten av vår sommarstuga. Endast 2 mil bort!
    Där får min kreativa ådra (om den nu finns?) utlopp, och jag försöker forma (eller är det tvinga?) naturen efter mitt tycke och smak. Samtidigt som det skänker själen lugn och ro.
    God Fortsättning!
    Kram Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så gott att ha en plats som skänker lugn att finna kraft och inspiration. Där kan man hitta den välbehövliga pausen och andas in för att sedan gå utåt igen.
      God fortsättning och kram

      Radera
  7. Jo, så är det. Det är lätt att bli hängande kvar på sociala medier när man egentligen hade tänkt att göra något annat. Det gäller att fokusera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kan det vara lätt att ägna mer tid än man tänkt sig åt slösurf. Tror att det kan handla både om viss ovilja att göra något man upplever som nyttigare eller är mer kreativt och som därmed innebär en större utmaning. Samtidigt är det ju utmaningarna som får oss att utvecklas och må bra. Så viss fokusering och självdisciplin kan sitta fint. Så länge man inte pressar sig att göra saker som egentligen inte känns rätt eller viktigt.

      Radera