fredag 29 april 2016

160429 nr 536 

Mjukgörare 
Akryl på platta, 15x15 cm 

Efter flera veckors väta
bland det torra, gråa, släta
blev det fart på klorofyllen
i den steniga idyllen
och var klippa utmed stupen
är numera mossbelupen.
Så den vandrare som trilla
landar ej så hårt och illa.

10 kommentarer:

  1. Klorofylliskt mjukt; det rör sig i din skapande hjärna!
    Och händerna utför verket!
    Det böljar och stiger .... vilka formationer att gå i vila i ...
    Grön kram i stigande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilar i dina ord. Tack.
      Färgstark kram i varande!

      Radera
  2. Jag såg tavlan på Instagram
    så jag skyndade mig fort som skam
    att kommentera
    det gröna med mera
    Jag såg blåaste blåbär för min syn
    och så berget upp mot skyn.

    ResePackningsKram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blåbär gör gott för synen vi fått. Jag tackar för kommentaren och önskar dig en fin resa.
      Kram på vägen!

      Radera
  3. Love it! Klockren tavla till dikten!
    Å jag har ingen aning om varför jag jämt ser hus, berg och skyskrapare här hos dig. Men jag "love it" ändå:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Tycker det är så roligt att bilderna känns öppna och kan innehålla flera möjliga tolkningar. :)

      Radera
  4. Som en stadsvy dessutom. Underbart :) GLAD lördag!

    SvaraRadera
  5. En skön vers med förmodad lycklig landning för den vandrare som trillar. Som vanligt ett oväntat slut på versen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Alltid kul att se om det kan finnas någon positiv och kanske inte helt väntad avslutning.

      Radera